STARTSIDA

KULTURSTRÅKET / HEDA GAMMALDAGS MARKNAD

HEMBYGDSFÖRENINGEN
Aktiviteter.
Gamla bilder
Gamla skolkort
Bilder från aktiviteter
Diplom
Hedaboken
Rättelser till Hedaboken 
Hembygdsgården

KÄNDA PERSONER FRÅN
HEDA
Ragnar Ekström
Johan Hedenborg
Samuel Hedborn
David Hedegård
Tom

KYRKAN
Hedahällen 

INTRESSANTA LÄNKAR

Johan Hedenborg var läkare och resande, född den 21 okt. 1787 i Heda socken, Östergötlands län, död den 21 aug. 1865 i Florens, blev student i Uppsala 1811, underläkare vid garnisonssjukhuset 1817 och med. doktor 1822. 1825 begav han sig till Konstantinopel, som läkare vid svenska legationen, och delade där sin tid mellan medicinsk praktik och studium af naturalhistoria, antikviteter och orientaliska språk. Redan 1827 översände han till Vetenskapsakademin en samling naturalier. 1830--32 besökte han Egypten, Cypern, Mindre Asien, Syrien och Palestina, överallt samlande naturalster. Hans mycket rikhaltiga samlingar af allehanda naturalier, orientaliska manuskript och böcker, romerska, grekiska och egyptiska antikviteter m. m. inlöstes 1833 av svenska staten för 9,000 rdr. Efter några månaders hemma begav sig H. åter till Orienten och anlände i febr. 1833 till Alexandria. Därifrån gjorde han nya utflykter i vetenskapligt syfte till stränderna af Röda havet, Petreiska Arabien (norra delen af Sinaihalvön med angränsande del av nordvästra Arabien, är uppkallat efter staden Petra). och Sinai samt sände 1834 hem 1,400 olika djurarter, vilka inlöstes för 4,500 rdr.

Samma år begav sig han till det inre Afrika, till Nubien, Dongola (stad och provins i norra Nubien), Kordofan (en provins i centrala Sudan), Sennar (en stat i norra Sudan mellan Etiopien och Darfur) och Sudan samt genomreste öknen Bajuda (norr om Khartoum i Sudan) och framkom till Gerribergen vid Nilen samt, efter tre månaders resa, till Khartoum, vid Blå och Vita Nilens förening. Efter åtskilliga hinder kom han slutligen till Fungibergen, vilka satte en gräns för hans resa. Utmattad af sjukdom och mödor, återkom han till Egypten i början av 1836, förande med sig rika naturhistoriska samlingar. För dessa bjöds honom i Rom 44,000 franc, men han föredrog att sända dem till riksmuseet i Stockholm. Sina samlingar av etnografiska föremål bestämde han skulle lämnas till Uppsala universitet. Kort därefter (1837) utnämndes han till sekreterare vid svenska och norska generalkonsulatet i Alexandria och bosatte sig några år senare på Rhodos, där han ägnade all sin tid åt studier över grekiska antikviteter och Johannitriddarna. Dessutom samlade han material till en historia över Rhodos, skrev en avhandling över öns tertiära bildningar, samlade växter och insekter för riksmuseum o. s. v. 1851 besökte H. Stockholm med anledning av naturforskarmötet, men återvände samma år till Rhodos. Vid den stora jordbävningen där den 12 okt. 1856 ödelades hans hem. 1857 flyttade han till Kairo, men beslöt på grund av dess osunda klimat att återvända till Rhodos. På färden dit sprang fartyget läck, och turkarna började plundra och mörda. Med knapp nöd räddades han med sin familj, men allt vad de ägde gick förlorat. Rikets ständer beviljade honom ett anslag af 4,000 rdr, och även en insamling föranstaltades till hans förmån. 1861 utnämndes han till svensk och norsk vice konsul på Rhodos, och 1863 flyttade han till Florens. Han blev 1833 ledamot av Vetenskapsakademin  och fick 1834 professors titel. 

Av hans arbeten må nämnas "Turkiska nationens seder, bruk och klädedräkter" (1839--42) samt "Resa i Egypten och det inre Afrika åren 1834 och 1835", del I (1843). Hans historia över Rhodos är färdig i manuskript. (Ref: Nordisk Familjebok, Uggleupplagan)..