Komministergården i Heda

Vi vet inte när det här huset byggdes, men på den tidigaste kartan vi har över Heda, från 1639, finns två gårdar inritade vid kyrkan, klockaregården och Heda kronohemman alltså komministergården. Om det inte är denna byggnad så är det troliga att den låg på samma plats som den gör i dag eftersom prästgårdarna vid de olika skiften som genomfördes på 1800-talet blev kvar i sitt ursprungliga läge.

Under komminister Sven Axtelius tid, han var komminister här 1672-1711, var det problem med vattenförsörjningen. I ett sockenstämmoprotokoll från 1687 klagar man på att Axtelius inte bebor husen, att det inte är bra för hus och ladugård att stå tomma. Han försvarar sig med att man fick gå till Disaån och hämta vatten, till hushåll och djur, en dryg kilometer. Sockenstämman lovade att ställa upp med dagsverken om Axtelius bestämde var han ville ha källan grävd. Det var besvärligt och farligt på den tiden att gräva efter vatten i Heda på grund av sandjorden, varför problemet kvarstod.

År 1712 kommer så en ny kaplan, Nils Aschan, till Heda efter Axtelius.. När han ska tillträda blir det syn och en del av syneprotokollet finns bevarat. Gården hade förfallit under Axtelius tid, det var en hel del som måste repareras. Men här får vi en inblick i vilka hus som fanns.

Mangården bestod av:

• En stuga med kök och förstuga 16 alnar lång och 11 alnar bred. I stugan fanns en väggfast säng, två dörrar med haspel och gångjärn men inga lås. Muren behövde lagas och rappas och spisen saknade spjäll.
• En gäststuga 11 alnar lång och 10 alnar bred, taket fel och stugan låg, inga inventarier och två fönster saknades och spisen saknade spjäll.
• Två nya bodar 9 alnar långa och 12 alnar breda, färdiga och behållna
• En liten bod med redskapsbod i linje, 16 alnar långa och 7 alnar breda och saknar lås. Taket måste repareras och det saknas fotsyll.
• Hemlighus som saknar dörr med hasp.
• Gammal port med portlider som behöver göras om.

Utom gården

• Brygghus 11 alnar långt och 10 alnar brett, huset bra men saknar dörrlås. Dessutom saknas mullbänk.
• Badstuga 9 alnar lång och 7 alnar bred, en stock saknas på södra gaveln. Till taket behövdes ett lass näver och torv.

Ladugården

• Stall 9 alnar långt och 9 alnar brett. Två stockar helt ruttna. Taket saknar två tjog hållare.
• Fähus 13 alnar långt och 9 alnar brett. Nytt till väggar och tak men saknar tre långa tiljor i golvet.
• Fårhus 10 alnar långt och 8 alnar brett. Välbehållet men saknar mullbänk.
• En loge 23 alnar lång och 10 alnar bred med två ladugolv. Välbehållet till väggar och tak, endast en tilja saknas på golvet.
• En loge med två gamla uppruttna ladugolv som måste byggas upp igen.

Det var alltså en enkelstuga och det är den västra delen av huset som är den äldsta. Den delen fanns alltså redan före 1672 då Axtelius tillträdde.

Någon gång under senare delen av 1700-talet byggde man till den östra delen, alltså stora salen. Det syns tydligt om man går uppför den lilla trappan i förstugan till vinden. I väggen däruppe till höger är ett urtag där man kan gå in på taket i salen.

Uppdelningen i rum och kök gjordes kanske då eller senare.

Den lilla utbyggnaden åt väster tillkom 1916 och var köksfarstu och skafferi.

Ett tjugotal namngivna komministrar känner vi till från början av 1600-talet. Den siste var Carl Viktor Sundberg död 1933. Hans son Josef har beskrivit hur man levde i komministergården i början av 1900-talet. Han berättar om det dagliga livet under barndomen och detaljerat hur det såg ut inomhus och i trädgården.

Efter Sundberg bodde arrendatorn i huset från 1934 till 1951 då en ny arrendatorsbostad byggdes. Heda hembygdsförening, som just startat, fick då möjlighet att disponera huset som hembygdsgård och hembygdsmuseum och föreningen ska hålla det i gott skick.

Arbete med att göra i ordning huset startade omgående och 1952 togs verandan bort, kakelugnen i salen revs och en öppen spis murades. Alla väggar kläddes invändigt med plattor. Taket i salen målades av konstnär J Vinberg.

2008 gjordes förstuga och skafferi om till vad som nu kallas "kaffekök". Behovet av bättre utrymme var stor då hembygdsgården används som kafé under Heda gammaldags marknad. Hembygdsgården utnyttjas dessutom för sammankomster vid midsommar, nationaldagen, vägkyrka mm

Ägare är idag Ödeshögs församling men ansvar för dess skötsel och underhåll ligger på hembygdsföreningen.

HEM